Rumäniens regler för fastigheter kommer att ändras: Vad investerare behöver veta för 2025 och framåt

Innehållsförteckning

Sammanfattning: Nyckelregleringar 2025
Översikt av Rumäniens fastighetsrättsliga ramverk
Lagstiftning om markägande: Medborgare, Utlänningar och Företagsköpare
Bygglov och Zonindelning: Senaste procedurer och utmaningar
Beskattning och Finansiella skyldigheter vid Fastighetstransaktioner
Efterlevnad av Lagar mot Penningtvätt och Transparenskrav
Notarius och Registreringsprocesser: Steg-för-steg-guide
Tvistlösning: Vanliga problem och Juridiska möjligheter
Senaste Fallstudier och Officiell Statistik från Rumänska Myndigheter
Framtidsutsikter: Förväntade Regeltrender och Policydokument (2025–2030)
Källor & Referenser

Sammanfattning: Nyckelregleringar 2025

Under 2025 genomgår Rumäniens fastighetsreglerande landskap betydande förändringar drivna av EU-direktiv, nationella lagreformer och ökad efterlevnadsgranskning. Fokus kvarstår på att förbättra marknadens transparens, skydda investerare och främja hållbar stadsutveckling. Nyckellagändringar har riktat sig mot licensiering av fastighetsproffs, krav på att motverka penningtvätt (AML) och digitalisering av fastighetsregistreringsprocesser.

Professionell licensiering och övervakning: I januari 2025 trädde ändringar i lag nr 253/2023 i kraft, vilket kräver striktare kvalifikationer och kontinuerlig professionell utbildning för fastighetsmäklare. Nationella myndigheten för konsumentskydd utövar nu bredare övervakning, vilket säkerställer att mäklare följer standarder för transparens och konsumentinformation.
Anti-Penningtvätt (AML): Nationella kontoret för förebyggande och kontroll av penningtvätt intensifierade verkställigheten inom fastighetssektorn, vilket ålägger mer rigorösa kundundersökningar och rapportering av transaktioner. Från och med 2025 måste fastighetsproffs genomföra förstärkta verifieringar för högvärdiga transaktioner, i linje med EU-direktiv (EU) 2018/1673.
Digital registrering av mark: Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation har utvidgat sin eTerra-plattform, vilket strömlinjeformar online-fastighetsregistrering och titelskontroller. Fram till juni 2025 behandlas över 85 % av fastighetstransaktionerna digitalt, vilket minskar handläggningstider och ökar noggrannheten.
Stadsplanering och gröna standarder: I linje med EU:s gröna avtal implementerar lokala myndigheter nya zoneringskrav och incitament för energieffektiva byggnader. Utvecklingsministeriet har utfärdat riktlinjer för hållbar konstruktion, med förväntade efterlevnadskontroller som intensifieras fram till 2026.

Senaste data från Nationella statistiska institutet visar en ökning med 7 % år till år i utfärdade bostadsbygglov under Q1 2025, vilket speglar optimism men också behovet av robusta reglerande kontroller. Myndigheterna förväntar sig fler uppdateringar, särskilt när det gäller digitala fastighetstransaktionsstandarder och gränsöverskridande investeringsöppenhet. Under de kommande åren förväntas fortsatt anpassning till EU-normer och förbättrad digital infrastruktur ligga till grund för Rumäniens fastighetsreglerande ramverk.

Översikt av Rumäniens fastighetsrättsliga ramverk

Rumäniens fastighetssektor verkar inom en omfattande rättslig ram som har genomgått betydande modernisering sedan landets inträde i EU 2007. De primära rättskällorna som styr fastighetstransaktioner är Rumänska civillagen (2011), lagen om fastighetsregistrering nr 7/1996 (som senare ändrats) och olika sektor-specifika regler. Dessa lagar reglerar egendomsrättigheter, försäljnings- och hyresavtal, inteckningar, fastighetsregistrering och tillstånd för stadsplanering.

Justitieministeriet övervakar den lagstiftande ramen, medan Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation (ANCPI) är ansvarig för fastighetsregister, katastrala kartor och registrering av landböcker. Fastighetsägarens rättigheter måste registreras i det elektroniska systemet för landböcker som drivs av ANCPI, vilket säkerställer juridisk säkerhet och äganderättens transparens. Under 2024–2025 har myndigheterna fortsatt digitaliseringsinsatser, med målsättningen att uppnå fullständig elektronisk hantering av markregister och fastighetstransaktioner senast 2026.

Utländska individer och enheter kan förvärva fastigheter i Rumänien med vissa restriktioner: medborgare från EU och EES kan äga mark under liknande förhållanden som rumäner, medan icke-EU-medborgare kan köpa byggnader men inte mark direkt, såvida inte detta tillåts av internationella avtal eller ömsesidighet (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation). Förvärv av jordbruksmark regleras särskilt under lag nr 17/2014, som ålägger förköpsrätter och anmälningsprocedurer för att skydda lokala intressen.

Byggande och stadsutveckling regleras av lag nr 50/1991 (om tillstånd för byggnadsarbeten) och lag nr 350/2001 (om stadsplanering), vilka kräver olika tillstånd och efterlevnad av zonindelningar. Lokala myndigheter, under tillsyn av Utvecklingsministeriet, utfärdar bygglov och uppdaterar regelbundet allmänna stadsplaner (PUG) och zonindelade stadsplaner (PUZ) för att styra fastighetsutveckling.

Efterlevnad av miljöregler, brandsäkerhet och krav för att motverka penningtvätt (AML) är obligatorisk för alla fastighetstransaktioner. Nationella kontoret för förebyggande och kontroll av penningtvätt har intensifierat övervakningen av fastighetsaffärer under 2024–2025 med fokus på transparens och identifiering av slutliga verkliga ägare.

Enligt ANCPI registrerades över 700 000 fastighetstransaktioner under 2023, med en måttlig tillväxtprognos för 2025, driven av urbanisering och kommersiell utveckling. Fortsatt lagharmonisering med EU-direktiv, ökad digitalisering och genomförandet av striktare efterlevnadskontroller förväntas forma Rumäniens fastighetsrättsliga ramverk fram till 2025 och framåt (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation).

Lagstiftning om markägande: Medborgare, Utlänningar och Företagsköpare

Rumäniens lagar om markägande har genomgått betydande förändringar sedan landets inträde i EU, vilket har format landskapet för medborgare, utlänningar och företag involverade i fastighetsmarknaden. Från och med 2025 ges den grundläggande rättsliga ramen av Rumäniens konstitution och civillagen, med särskilda förordningar under lag nr 312/2005 angående förvärv av egendom av utländska medborgare och statslösa personer. Rumänska medborgare och rumänska juridiska enheter har obegränsade rättigheter att förvärva mark, oavsett om det är för bostad, kommersiella eller jordbruksändamål.

Medborgare: Rumänska medborgare, såväl individer som företag, kan fritt förvärva och äga mark i hela Rumänien. Äganderätten skyddas under Artikel 44 i konstitutionen, som garanterar egendomsrättigheter och specificerar expropriering endast för allmännytta och med rätt kompensation (Rumäniens konstitutionsdomstol).
Utlänningar: Sedan 2012 har medborgare och juridiska enheter från EU- och EES-medlemsstater haft samma rättigheter att förvärva mark som rumänska medborgare, ett krav efter EU-inträdet. Emellertid står medborgare och företag från länder utanför EU/EES inför restriktioner: de kan i allmänhet endast förvärva mark genom rumänskt registrerade företag. Direkt ägande av icke-EU/EES-individer är fortfarande förbjudet utom i vissa fall av arv (Rumäniens parlament).
Företagsköpare: Både inhemska och utländska företag registrerade i Rumänien kan förvärva mark för affärsändamål, förutsatt att de följer bolagsrätten och sektor-specifika regler. Förvärv av jordbruksmark omfattas av förköpsrätter och anmälningsskyldigheter enligt lag nr 17/2014, vilket kräver att erbjudanden först görs till medägare, hyresgäster, grannar och staten före försäljning till andra (Utvecklingsministeriet).

Efterlevnad innefattar rigorösa due diligence-processer, inklusive kontroller i fastighetsregistret vid Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation, bekräftelse av äganderättens historia och säkerställande av att inga belastningar eller tvister finns. Notariell autentisering är obligatorisk för att validera fastighetstransaktioner. Under de senaste åren har myndigheterna ökat granskningen för att förhindra penningtvätt och verkställa åtgärder mot spekulation, särskilt för jordbruksmark.

Nyckelstatistik visar att utländska direktinvesteringar i fastigheter fortsätter att öka, med över 50 % av transaktionerna under 2023 involverande EU-baserade köpare genom rumänska enheter. Marknadens utsikter för 2025–2027 förväntar sig ytterligare liberalisering och digitalisering av registreringsprocedurer, men pågående debatt finns angående att begränsa spekulativa markköp för att skydda inhemskt jordbruk och lokala intressen (Finansministeriet). Beslutsfattare förväntas granska balansen mellan öppenhet och strategiskt skydd, särskilt när Rumänien anpassar sig till bredare EU-direktiv inom fastighetssektorn.

Bygglov och Zonindelning: Senaste procedurer och utmaningar

År 2025 fortsätter Rumäniens fastighetssektor att formas av utvecklande regleringar som styr bygglov och zonindelning, vilket är avgörande för både inhemska och utländska investerare. Den reglerande ramen fastställs främst av lag nr 50/1991, som rör godkännande av byggnadsarbeten, samt den nationella stadsplaneringslagstiftningen. Under de senaste åren har inkrementella procedurändringar genomförts för att strömlinjeforma ansökningsprocesserna, öka transparensen och förbättra efterlevnaden av EU-standarder.

Processen för att erhålla ett bygglov (autorizație de construire) involverar flera steg: säkra ett zoneringscertifikat (certificat de urbanism), erhålla nödvändiga godkännanden från relevanta myndigheter (såsom miljö-, hälso- och brandsäkerhet), och skicka in bygglovsansökan till den lokala kommunen eller länsrådet. År 2024 intensifierades digitaliseringsinsatserna för att minska byråkrati och fördröjningar. Införandet av onlineplattformar i större städer för inlämning och spårning av bygglovsansökningar har förbättrat effektiviteten, även om skillnader kvarstår mellan stads- och landsbygdens förvaltningar (Utvecklingsministeriet).

Viktiga utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller tolkningen av zoneringsplaner (PUZ och PUG), som kan variera betydligt mellan kommunerna. Utvecklare har rapporterat om inkonsekvenser i lokala stadsplaner och bristande harmonisering med nationella regler, vilket leder till fördröjningar och ökad juridisk granskning. Under 2023–2024 har flera uppmärksammade rättsfall lyft fram problem relaterade till retroaktiv upphävning av stadsplaner, vilket skapar osäkerhet för pågående projekt (Högsta domstolen för kasation och rättskipning).

Statistiskt rapporterade det Nationella statistiska institutet en måttlig ökning av utfärdade bygglov under 2024, med cirka 44 000 tillstånd beviljade för bostadsbyggande, en ökning med 3 % år till år. Emellertid kvarstår regionala skillnader, där București-Ilfov och Cluj leder medan landsbygdsområden ligger efter på grund av administrativa kapacitetsbegränsningar och långsammare adoption av digitala verktyg.

Ser framåt har den rumänska regeringen åtagit sig att ytterligare digital transformering och förenkling av procedurer, som anges i den nationella återhämtnings- och motståndskraftplanen. Pågående ändringar av bygglagarna förväntas under 2025, med målet att klargöra giltigheten av zoneringsplaner, förkorta godkännande-tidslinjer och öka förutsägbarheten för investerare. Ändå bör utvecklare förvänta sig fortsatt granskning av miljö- och kulturarvsaspekter och vara vaksamma på förändringar i lokala planer som kan påverka projektets genomförbarhet.

Beskattning och Finansiella skyldigheter vid Fastighetstransaktioner

Rumäniens ramverk för beskattning och finansiella skyldigheter vid fastighetstransaktioner styrs främst av den skatte- och avgiftslagstiftning som övervakas av Nationella byrån för skatteförvaltning (ANAF). Från och med 2025 förblir fastighetssektorn en betydande bidragsgivare till statens intäkter, och under de senaste åren har reglerna förbättrats för att öka transparensen, bekämpa skatteflykt och anpassa sig till EU-direktiv.

Nyckelskatter som är tillämpliga på fastighetstransaktioner i Rumänien inkluderar överföringsskatt, moms, lokal fastighetsskatt och inkomstskatt på kapitalvinster. För individer som säljer bostadsfastigheter beskattas kapitalvinster med 3 % för belopp som överstiger RON 450 000, medan transaktioner under denna tröskel är skattefria. Juridiska enheter är föremål för standard företagsinkomstskattesatser på vinster från fastighetsförsäljningar. Momsregimen särskiljer mellan bostadsfastigheter (vanligtvis undantagna eller beskattade med en reducerad sats på 5 % under vissa förhållanden) och kommersiella fastigheter (vanligtvis föremål för den standard 19 % moms-satsen), såsom det specificeras av Finansministeriet.

Fastighetsöverlåtelser är föremål för notariella avgifter och lokala skatter, med överföringsskatt för individer beräknas baserat på det deklarerade värdet eller marknadsreferensvärdet fastställt av lokala myndigheter, vilket som är högre. Köparen ansvarar också för att registrera fastigheten hos Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation (ANCPI), ett obligatoriskt steg för att säkerställa juridisk titel och efterlevnad.

Icke-residenter är också skyldiga att betala rumänska skatter på inkomster från lokal fastighet, och måste utse en skatterepresentant om de är momsregistrerade. Efterlevnad övervakas strikt, med digital rapportering och gränsöverskridande datadelning som har ökat sedan 2023, enligt Nationella byrån för skatteförvaltning (ANAF). Påföljder för sena eller felaktiga inlämningar skärptes under 2024, inklusive böter och potentiella ränteavgifter.

Nyliga reformer har också införlivat nya rapporteringskrav för fastighetsutvecklare och mellanmän för att säkerställa efterlevnad av AML, i enlighet med vad som verkställs av Nationella kontoret för förebyggande och kontroll av penningtvätt (ONPCSB). Dessa åtgärder återspeglar Rumäniens engagemang för EU-standarder och förväntas intensifieras genom 2025–2027, med fokus på både inhemska och gränsöverskridande transaktioner.

Utsikterna för 2025 och framåt tyder på fortsatt reglerande skärpning, särskilt med avseende på digitalisering av skatteefterlevnad och striktare granskning av fastighetstransaktioner som involverar utländska enheter. Investerare och individer måste förbli vaksamma i att förstå de utvecklande skyldigheterna, eftersom myndigheterna signalerar ytterligare uppdateringar av skatteförordningen och verkställande metoder som svar på både inhemska marknadstrender och internationella bästa metoder.

Efterlevnad av Lagar mot Penningtvätt och Transparenskrav

Rumäniens fastighetssektor verkar inom ett robust ramverk som är utformat för att säkerställa efterlevnad av lagar mot penningtvätt (AML) och transparenskrav. Under de senaste åren har regeringen avsevärt intensifierat övervakningen och anpassat den nationella lagstiftningen till EU-direktiv, särskilt EU:s femte och sjätte direktiv mot penningtvätt. Från och med 2025 utgör lagen nr 129/2019 hörnstenen i Rumäniens AML-regim, som ställer skyldigheter på enheter involverade i fastighetstransaktioner—inklusive fastighetsmäklare, notarier och utvecklare—att genomföra kundundersökningar, rapportera misstänkt aktivitet och upprätthålla detaljerade register över transaktioner och förmånstagare.

Nationella kontoret för förebyggande och kontroll av penningtvätt (Oficiul Național de Prevenire și Combatere a Spălării Banilor) fungerar som den primära reglerande myndigheten. Byrån genomför regelbundna revisioner, utfärdar efterlevnadsguidelines och verkställer påföljder för bristande efterlevnad. Under 2024 rapporterade ONPCSB en ökning av antalet rapporter om misstänkta transaktioner från fastighetsproffs, vilket speglar ökad vaksamhet och förbättrad utbildning inom sektorn. Påföljder för bristande efterlevnad kan innefatta betydande böter och, i allvarliga fall, avstängning av affärsverksamhet.

En viktig utveckling är den obligatoriska upplysningen om verkliga förmånstagare för juridiska enheter involverade i fastighetstransaktioner, enligt vad som stipuleras i lag nr 129/2019 och uppdateras genom ändringar 2023. Företag som förvärvar eller säljer fastighetstillgångar måste registrera sina förmånstagare hos det nationella handelsregistret, vilket gör att denna information är tillgänglig för myndigheterna och, under vissa omständigheter, för allmänheten. Denna åtgärd syftar till att förhindra användning av komplexa strukturer för att dölja olagliga medel och att säkerställa spårbarhet för kapitalflöden på fastighetsmarknaden (Nationella handelsregisterkontoret).

Notarier spelar en kritisk roll; enligt rumänsk lag är de skyldiga att verifiera källan till medlen i fastighetstransaktioner och att stoppa vilken affär de rimligen misstänker involverar penningtvätt eller finansiering av terrorism (National Union of Notaries Public of Romania). Dessutom är fastighetsmäklare skyldiga att registrera sig hos ONPCSB och följa interna AML-policies, inklusive utbildning av personal och riskbedömningar.

Ser framåt förväntas sektorn se ytterligare digitalisering av efterlevnadsprocesser, med elektronisk inlämning av AML-rapporter och förbättrad datadelning mellan myndigheter som projektas för 2025–2027. Fortsatta laguppdateringar förväntas när EU fortsätter att förfina sin AML-ram, vilket tvingar rumänska intressenter att förbli vaksamma och anpassningsbara.

Notarius och Registreringsprocesser: Steg-för-steg-guide

Att navigera i Rumäniens fastighetsregleringar under 2025 kräver en grundlig förståelse av notariats- och registreringsprocesserna, som säkerställer juridisk efterlevnad och giltighet av fastighetstransaktioner. Dessa processer är viktiga skyddsmekanismer på den rumänska fastighetsmarknaden, styrda av Civillagen och övervakade av både notarialmyndigheter och den Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation (Agenția Națională de Cadastru și Publicitate Imobiliară).

Preliminär verifiering: Innan någon transaktion begär köpare vanligtvis ett utdrag från Lantregistret (Extras de Carte Funciară) för att bekräfta fastighetsägande, avsaknad av belastningar, pågående rättstvister eller inteckningar. Detta dokument utfärdas av Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation och är en förutsättning för att gå vidare.
Upprättande av köpekontrakt: Kontraktet måste autentiseras av en offentlig notarie, som verifierar parternas identiteter, samtycke och juridiska kapacitet, liksom fastighetens juridiska status. Notarier i Rumänien verkar under tillsyn av National Union of Notaries Public of Romania och måste efterleva kontroller mot penningtvätt, såsom stipuleras i lag nr 129/2019 och efterföljande förordningar.
Betalning av skatter och avgifter: Parterna är skyldiga att betala relevanta skatter (som fastighetens överföringsskatt, vanligtvis 3 % för individer som säljer fastigheter som innehafts mindre än tre år) och notariella avgifter, som strikt regleras av National Union of Notaries Public of Romania. Betalning av dessa är nödvändig innan kontraktet slutligen godkänns.
Signering och autentisering: Vid notariens kontor undertecknar båda parter avtalet i notarens närvaro. Notarien autentiserar sedan dokumentet, vilket gör det juridiskt bindande och berättigat till registrering.
Registrering i Lantboken: Notarien lämnar in det autentiserade kontraktet och alla stödjande dokument till Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation för att ägaröverföringen ska registreras officiellt. Registrering är obligatorisk för att överföringen ska få juridisk verkan gentemot tredje part.

Den rumänska regeringen fortsätter att strömlinjeforma dessa procedurer genom digitaliseringsinitiativ, med målet att minska handläggningstider och öka transparens under 2025 och framåt. Den stadiga ökningen av registrerade transaktioner—över 700 000 fastighetsoperationer 2023—visar på en robust marknadsaktivitet och understryker vikten av rigorös efterlevnad av notarius- och registreringsprocedurer (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation). Fortsatta laguppdateringar och digital transformation kommer sannolikt att förbättra effektiviteten och övervakningen under de kommande åren.

Tvistlösning: Vanliga problem och Juridiska möjligheter

Tvistlösning i rumänsk fastighetsrätt regleras huvudsakligen av civillagen och civilprocesslagen, kompletterad av sektorspecifik lagstiftning och administrativa regler. Vanliga tvister inom sektorn inkluderar fastighetstitelfel, gränsdiskussioner, byggfel, problem med stadsplaneringstillstånd och konflikter mellan hyresvärdar och hyresgäster. De senaste åren—särskilt inför 2025—har sett en konstant mängd ärenden i både civil domstol och administrativa tribunaler, som härrör från den dynamiska fastighetsmarknaden och de utvecklande reglerna.

Det rumänska rättssystemet erbjuder flera vägar för att lösa fastighetsdispyter:

Domstolsprocess: De flesta fastighetsdispyter prövas vid civildomstolarna, där rumänska domstolar har jurisdiktion över fastighets- och kontraktärenden. Förfarandena inleds vanligtvis vid första instansens domstolar, med möjlighet till överklagande ända upp till Högsta domstolen för kasation och rättskipning. År 2023 registrerades över 12 000 fastighetsrelaterade fall, vilket speglar sektorernas komplexitet (Rumänska domstolar).
Arbitration: Även om det är mindre vanligt än rättegångar, är och kan arbitration användas för parter som har kommit överens om det, särskilt i kommersiella fastighetskontrakt. Domstolen för internationell kommersiell arbitration kopplad till Rumäniens handels- och industrikammare erbjuder specialiserade paneler för fastighetsärenden, vilket kan snabba på upplösningen och säkerställa sekretess.
Mediation: Enligt lag nr 192/2006 uppmuntras medling men är inte obligatorisk. Det används i ökande grad vid hyres- och grannkonflikter, som främjas av justitieministeriet. Framgångsrik medling kan avsevärt minska tiden och kostnaderna för parterna.
Administrativa överklaganden: Tvister angående stadsplanering, zonindelning och bygglov hanteras ofta genom administrativa överklaganden hos lokala myndigheter eller, om nödvändigt, administrativa domstolar (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation).

Juridiska reformer genom 2024 och in i 2025 har syftat till att effektivisera procedurer och öka transparensen, särskilt beträffande markregistrering och digitalisering av register (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation). Trots detta kvarstår försenade rättsavgöranden som en utmaning, särskilt i överbelastade stadsdomstolar. Framtidsutsikterna ser fokus på fortsatt digital transformation och utvidgning av alternativa tvistlösningsmekanismer, som kan förbättra effektiviteten och investerarförtroendet på den rumänska fastighetsmarknaden.

Senaste Fallstudier och Officiell Statistik från Rumänska Myndigheter

De senaste åren har präglats av tydliga utvecklingar inom fastighetsregleringar och verkställighet i Rumänien, vilket återspeglar landets strävan att anpassa sig till europeiska standarder och ta itu med inhemska marknadsutmaningar. Den reglerande ramen styrs huvudsakligen av civillagen, lag nr 10/1995 om kvalitet vid byggnation och lag nr 50/1991 angående godkännande av byggnadsarbeten, med tillsyn av enheter såsom Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation och Nationella myndigheten för konsumentskydd.

Senaste Fallstudier: Under 2024 undersökte Rumäniens konkurrensråd flera större fastighetsutvecklare för påstått antikonkurrensbeteende inom den bostadssektorn. Rådet ålade böter och etablerade efterlevnadsövervakning, vilket framhäver vikten av transparenta transaktioner och rättvis konkurrens på fastighetsmarknaden.
År 2023 inledde Bucureștis kommun en revision av stadsplaneringscertifikat och bygglov, vilket resulterade i att flera tillstånd stängdes av på grund av oegentligheter. Dessa åtgärder baserades på tillsyn av Utvecklingsministeriet, som betonade strikt efterlevnad av zonindelningar och kvalitetslagstiftning.

Officiell Statistik: Enligt det Nationella statistiska institutet registrerades 2023 cirka 75 000 nya bostadsenheter godkända nationellt, en ökning med 6 % jämfört med 2022. Emellertid förväntas tillväxttakten modereras under 2025 när myndigheterna stramar åt verkställigheten av byggstandarder och regler för energieffektivitet. Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation rapporterade över 1 miljon registrerade fastighetstransaktioner under 2023, med București och Cluj som de mest aktiva marknaderna.

Utsikter och Efterlevnad: Under 2025 och framåt förväntas ökad digitalisering av markregistersystemet och strängare efterlevnadskontroller. Regeringen driver projektet e-Cadastre för att minska byråkratin och förbättra transparensen (Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation). Dessutom har Nationella myndigheten för konsumentskydd meddelat att man kommer att öka övervakningen av utvecklar-kundkontrakt för att motverka oskäliga villkor och skydda köpare.

Dessa insatser signalerar ett mer reglerat och transparent fastighetslandskap i Rumänien, vilket potentiellt dämpa spekulativ verksamhet samtidigt som hållbar och efterlevande marknadstillväxt främjas genom 2025 och de kommande åren.

Framtidsutsikter: Förväntade Regeltrender och Policydokument (2025–2030)

Rumäniens fastighetssektor är redo för betydande regeländringar mellan 2025 och 2030, när regeringen anpassar fastighetslagarna till EU-direktiv och svarar på inhemska marknadsdynamik. Flera förväntade trender och policydokument är avsedda att omforma den reglerande landskapet.

Digitalisering av Markregistrering och Transaktioner: Den Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation expanderar digitala tjänster för att strömlinjeforma fastighetsregistreringen och minska transaktionstider. År 2024 inleddes pilotprojekt för onlineoperationer av landböcker, och ytterligare digitalisering planerades fram till 2030 för att förbättra transparensen och minimera bedrägerier Nationella byrån för kadastrering och fastighetsinformation.
Strängare Kontroller mot Penningtvätt (AML): I linje med EU-omspännande insatser intensifierar rumänska myndigheter granskningen av fastighetstransaktioner. Lagändringar 2023 införde förstärkt due diligence på fastighetsmäklare och notarier. Ytterligare skärpning förväntas, särskilt när EU:s AML-regler utvecklas, vilket påverkar rapporteringsskyldigheter och kundverifiering Nationella kontoret för förebyggande och kontroll av penningtvätt.
Regler för Hållbarhet och Energieffektivitet: Miljöministeriet och Utvecklingsministeriet har signalerat kommande regler som kräver högre energieffektivitet för nybyggnader och renoveringar. Fram till 2027 kommer kriterier för nästan Nollenergibyggnader (nZEB) att tillämpas på de flesta nya byggnationer, i enlighet med EU:s direktiv om energieffektivitet i byggnader (Ministry of Development, Public Works and Administration).
Översyn av Utländskt Ägande och Investeringar: Ändringar av det system för granskning av utländska direktinvesteringar (FDI) diskuteras, med förslag om att utöka granskningsbefogenheterna för strategiska fastighetsförvärv, särskilt i känsliga områden eller sektorer. Detta kan påverka flödet av gränsöverskridande investeringar och kräva mer rigorösa upplysningar från regeringen i Rumänien.
Reform av Stadsplanering och Zonindelning: Regeringen syftar till att modernisera stadsplaneringslagarna för att hantera snabb urbanisering och bostadsbrist. Förslitna reformer syftar till att förenkla tillståndsprocedurer, ge mer lokalt ansvar och skapa incitament för projekt som syftar till prisvärda bostäder. Offentlig konsultation och lagstiftningsdebatt förväntas under 2025–2026 (Ministry of Development, Public Works and Administration).

Sammanfattningsvis är Rumäniens fastighetsreglerande miljö på väg mot större digitalisering, transparens och hållbarhet, med ökade efterlevnadskrav för marknadsaktörer. Effektiv implementering kommer att bero på interinstitutionellt samarbete och engagemang hos intressenter, där de kommande fem åren blir avgörande för att sätta nya marknadsstandarder.